Dublin

Dublin

Att det finns mycket att upptäcka på Irland råder ingen tvekan om. Här finns allt från små pittoreska byar och vidlyftiga slott till böljande kullar, kristallklara sjöar och intagande stränder. Och så charmiga Dublin förstås!

En bit söder om Dublin, förbi seglarmetropolen Dun Laoghaire, ligger Sandycove. I det gamla försvarstornet nära stranden bodde en gång den världsberömde författaren James Joyce. Platsen figurerar även i inledningen av hans banbrytande roman "Ulysses". Det är en fantastisk bok, som på 750 sidor beskriver en enda dag i Dublin i början av seklet.

Det är förstås ingen tillfällighet att James Joyce dyker upp i tankarna när man besöker Irland. Få andra länder har fostrat lika många världsberömda författare. Tänk bara på Jonathan Swift, en gång domprost i Dublin, men främst känd som mannen bakom "Gullivers resor". Andra litterära giganter är Oscar Wilde, George Bernard Shaw och Samuel Becket - nobelpristagaren Seamus Heaney icke att förglömma. En del hävdar - halvt på skämt, halvt på allvar - att irländare är födda med ordet i sin makt. "Nästan varenda invånare tycks vara en gudabenådad konversatör", för att citera en populär turistguide. Även pubarna har säkert gjort sitt till i sammanhanget. Pubar finns det nämligen gott om, inte minst i Dublin. De karakteristiska skyltarna och inredningen för närmast tankarna till medeltida gästabud. Så också namn som Norseman, Old Mill och Temple Bar. På puben möts man, umgås och diskuterar. Det är som ett andra vardagsrum. Eller kanske som en utvidgad familj.

Bebyggelsen i Dublin är låg, närmast småstadsaktig, och avsaknaden av skyskrapor och bankpalats i glas och stål är slående, även om staden har närmare en miljon invånare och trots att den irländska ekonomin fortsätter att växer så det knakar. Ett pittoreskt inslag i stadsbilden är att de flesta skyltar är textade på både engelska och gaeliska. Men hur ska man då beskriva Dublin?

Det första man tänker på är kombinationen av gammalt och nytt. Här finns medeltida kyrkor sida vid sida med 1700-talshus och bebyggelse från vår egen tid. Samtidigt är det svårt att få ett riktigt grepp om staden - dels beroende på att den är så utbredd, dels för att det saknas ett naturligt centrum.

Vissa kvarter känns väldigt engelska. Långa rader med röda tegelhus och branta trappor framför dörrarna. I fönstren hänger de traditionella spetsgardinerna och innanför järnstaketen ligger små välskötta trädgårdar där det till och med växer palmer; en följd av närheten till Golfströmmen, får man förmoda.

Dörrarna är för övrigt något av ett signum för Dublin. De går i alla tänkbara färger - rött, gult, grönt, blått och till och med turkos. "Det är ett minne från den tid då fattigdomen var svår på Irland. Genom att måla dörrarna försökte våra förfäder skapa lite ljus i en mörk tillvaro", berättar en kvinna när vi frågar om vägen.

Dublin har en lång och dramatisk historia. Det märks inte minst i området kring Christ Church Cathedral. Den väldiga 1100-talskyrkan är tvådelad och förbinds av en täckt gångbro över Winetavern Street. På det lilla torget norr om katedralen finns unika minnesmärken från vikingatiden. Det var för övrigt vikingarna som grundade Dublin på 800-talet.

Ett annat historiskt minnesmärke är Trinity College. Universitetet byggdes i slutet av 1500-talet men andas främst 1700-tal med sina kullerstensbelagda gångvägar, gräsmattor, statyer, gamla träd och eleganta stenbyggnader. Här man varit i Oxford eller Cambridge känner man igen sig.

Trinity College är inte bara ett universitet utan även ett populärt utflyktsmål. Här finns bland annat det valvförsedda Long Room inne i Old Library där doften av damm och gammalt papper är ständigt närvarande. De höga bokhyllorna rymmer tusentals volymer som publicerades före år 1800. Längs den smala mittgången står statyer av några av historiens mer betydande tänkare, till exempel Swift, Cicero, Burke och Locke.

Den stora turistattraktionen är annars Book of Kells. Den 340 sidor tjocka bibelavskriften i pergament är handskriven och illustrerad av irländska munkar på 700- och 800-talet. Bladen vänds en gång om dagen för att skydda det känsliga materialet mot ljuset, men också för att besökarna ska kunna komma tillbaka och se mer av detta fantastiska minnesmärke från Irlands guldålder.

Text: Uriel Hedengren
Foto: Dublin Tourism

Fler reportage

Hotell i Dublin

Fotoreportage:
London

London

Harrod's, Themsen, vaktparader, Big Ben och mycket mer. London’s calling!
Se bilderna...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nyheter och specialer varje månad.