Italiensk treklöver

Italiensk treklöver

Att färdas med tåg mellan Florens, Rom och Neapel är en hisnande upplevelse. En resa genom ett naturskönt landskap, men också ett möte med den västerländska civilisationens rötter.

På kvällen när solen försvinner bakom de medeltida byggnaderna dyker bilarna upp vid Piazzale Michelangelo. Hit söker sig de florentinska ungdomarna för att ostörda få ägna sig åt romantiska utsvävningar.

Från det klassiska torget har man en fantastisk utsikt över staden. Och visst är det en mäktig känsla att blicka ut över Florens, där familjen Medici en gång styrde och där odödliga mästare som Michelangelo, da Vinci och Botticelli verkade.

Vyn över Florens domineras annars av den väldiga katedralen, vars officiella namn är Santa Maria del Fiore. Denna florentinarnas stolthet, med sin karakteristiska kupol, tog nästan 200 år att bygga och är den fjärde största katedralen i världen.

I blickpunkten har man också Ponte Vecchio. Den berömda bron med sina karakteristiska butiker uppfördes redan i mitten av 1300-talet. Slakterierna fick dock snabbt slå igen eftersom hertig Cosimo de Medici inte gillade lukten. Istället togs butikerna över av guldsmeder, vilkas ättlingar alltjämt säljer sina högklassiga varor på bron.

Florens lämpar sig alldeles utmärkt för promenader. Trots alla kyrkor, palats, museer och andra sevärdheter ligger det mesta av intresse på gångavstånd. Inte heller är trafiken speciellt besvärlig, med italienska mått, då är det värre med turisterna. Under högsäsongen lär det anlända tvåtusen busslaster per dag!

Kulturutbudet lockar givetvis, men även shoppingen är i världsklass. Vid sidan om Milano är Florens centrum för den italienska modeindustrin. Här finns alla de klassiska butikerna med Armani, Prada, Valentino och Gucci i täten.

Passa även på att göra en utflykt utanför Florens gränser. Det är bara ett par timmars resa till Pisa, med sitt lutande torn, och Siena, vars praktfulla katedral anses vara en av de vackraste i Italien. Dessutom rekommenderas ett besök till någon av Chiantis vingårdar.

Färden går vidare söderut. Visst är det något speciellt att åka tåg. Rofullt på något sätt, men också behagligt otidsenligt i detta högteknologins tidevarv. Det gäller inte minst i Italien där järnvägsnätet är väl utbyggt och priserna bland de lägsta i Europa.

Det böljande Toscanska landskapet breder ut sig utanför fönstret, vackert inramat av bergen runt omkring. Överallt syns gårdar med vin- och olivodlingar i prydliga rader samt byar och små städer byggda i sten uppe på kullarna. Efter några timmars färd är vi framme i den italienska huvudstaden.

Världens största museum, har någon kallat Rom. Det är bara att hålla med. Samtidigt gör den enorma koncentrationen av konst och arkitektur på en begränsad yta att man hinner med de flesta stora sevärdheterna på ett par dagar.

Efter att ha passerat en av broarna över Tibern och promenerat mot Petersplatsen befinner vi oss plötsligt utanför Italiens gränser, i Vatikanstaten. Det är en märklig känsla att utan vidare kunna traska in i ett annat land - världens minsta dessutom med bara 500 permanenta invånare.

Även den mest inbitne ateisten får svårt att inte känna av den speciella atmosfär som råder på Petersplatsen, detta imponerande torg som leder besökaren in till världens största katolska kyrka - Basilica de San Pietro, som Peterskyrkan heter på italienska.

Det går att fylla hyllmeter med böcker om Vatikanens konstskatter. Här finns museer, konstgallerier och bibliotek samt det underbara Sixtinska Kapellet med Michelangelos omtalade takmålningar. Vi får köa i flera timmar för att komma in i kapellet, så ett bra tips är att bege sig dit tidigt på morgonen.

Men Rom är inte bara kultur, religion och konst. Här flödar även folklivet. Det gäller i första hand torg som Piazza Navona och Piazza del Popolo. Och så Spanska Trappan förstås, den kanske mest klassiska romerska mötesplatsen.

Året runt är trappan fylld med förälskade par, turister, skolungdomar och blomsterförsäljare. Här vilar, pratar och flirtar man ovanför den livliga Piazza di Spagna. Kvarteren runt omkring är dessutom Roms mest exklusiva shoppingdistrikt.

Försök även hinna med att upptäcka platser som ligger lite utanför själva centrumkärnan, till exempel Trastevere, som är ett trivsamt bostadsområde på andra sidan Tibern.

När vi besöker den livliga frukt- och grönsaksmarknaden på Piazza di San Cosimato ser vi en grupp män som är inbegripna i ett allvarligt gräl. De gestikulerar, skriker och det hela ser ut att kunna urarta till ett slagsmål.

- De diskuterar bara om Roma eller Lazio är det bästa fotbollslaget i stan, förklarar vår italienska väninna.

Innan resan går vidare gör vi en utflykt till det antika Roms hamnruiner, Ostia Antica, vackert belägna i en väldoftande pinjeskog. Längtan efter färska jordgubbar för oss vidare till Lago di Nemi, där de eftertraktade bären växer året om. Vi äter tills tungorna är knallröda och njuter av den rogivande utsikten från serveringens veranda.

Tåget anländer till Neapels centralstation i gryningen. På Piazza Garibaldi är det stilla sånär som på taxichaufförerna och de luggslitna männen utanför de nattöppna kaféerna. Här kan man dock tala om lugnet före stormen. Och mycket riktigt: ett par timmar senare är den vansinniga neapolitanska trafiken och det myllrande folklivet i full gång.

Vi promenerar längs den hårt trafikerade Corso Umberto I, ner mot området kring Piazza Plebiscito där en mängd intressanta byggnadsverk ligger. Tyvärr är många av Neapels monument slitna och nedklottrade, ett resultat av både vanskötsel och jordbävningar.

Efter en avstickare till hamnen, som är Italiens näst största, kommer vi fram till Castel Nuovo, en respektingivande 1200-talsfästning som på 1400-talet byggdes om till palats åt de spanska kungarna av Aragonien.

Vid Piazza Plebiscito köper vi grillade majskolvar av en gatuförsäljare. Barnen spelar fotboll och på trappan till den monumentala kyrkan San Francesco di Paola sitter folk och pratar i solen.

Den fascinerande kombinationen av kaos, smuts och ett myllrande folkliv upplever man tydligt i Neapels historiska hjärta, Spaccanapoli. I gränderna trängs försäljare med flanörer och ivrigt diskuterande stadsbor. Plötsligt hör vi ett tut, och sekunden efter susar en vespa förbi i full fart. Att det är en gågata bekymrar föraren lika lite som trafikanterna bryr sig om rödljusen.

Även utanför Neapel finns det mycket att se och göra. Från hamnen går det båtar till de populära semesteröarna Ischia och Capri. Andra spännande utflyktsmål är den aktiva vulkanen Vesuvius samt ruinstäderna Pompeij och Herculaneum.

På vägen tillbaka till hotellet går vi in i en kyrka. Mässan håller på att avslutas och rökelsen ligger tung i den vackert utsmyckade byggnaden. Stillheten är total och det råder en förtätad stämning. Efter mässan pratar prästen länge och väl med besökarna.

- I Italien är religionen en naturlig del av vardagen för många, särskilt de äldre. Man ber kyrkans män om vägledning i viktiga frågor. Kyrkan fungerar helt enkelt som en slags levnadsrådgivare, berättar en väderbiten gentleman för oss.

Kanske är det detta som är Italien i ett nötskal. Här möts gammalt och nytt, kaos och storslagenhet. En sagolik röra och enorma kontraster. Men det finns även mycket som förenar; det myllrande folklivet, piazzorna och så förstås världens godaste glass.

Text: David Hedengren

Fler reportage

Fotoreportage:
Splendido Portofino

Splendido Portofino

En av världens mest kända semesterorter. Ett av de främsta hotellen.
Se bilderna...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nyheter och specialer varje månad.